Jag landar bland mossgröna smaragder
en hemvand form av mystik och
jag får minnas att du valt att bo
precis där jag befinner mig
I mina hemtrakters skogar
vandrar du och gnolar
på en sång, nynnar fram
en melodi som skulle
kunna lyda:
Det finns ingen anledning att
vara rädd för tomtar, troll
eller skogsrån, ty vad de
än kan göra med dig
så är du alltid hos mig
så vandrar du tryggt
på mina stigar, ja
du är utvald utav mig
du är alltid älskad
av mitt hjärta
och jag inser, med en jordbävnings
intensitet att var jag än hamnar
så är jag alltid hos dig, hur jag
än försöker så kan jag aldrig
lyckas mista dig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar