Jag kan verkligen
ingenting om kärlek
Men om din kärlek är att likna vid ett hav
så bor jag i dina trygga vikar, lever på dina
fasta klippor, där kan jag dra mig långt inåt
land, jag får forma mitt liv som jag känner
endast nyttja dina källor vid behov
om så är, havet är alltid mitts livs
grundval men jag behöver
inte ens märka det
Men om din kärlek är ett hav
så är du en salt vind som ständigt
kallar på mig, en längtan som bor
i mitt blodomlopp, en lust som vibrerar
i min kropp och som får mina armar
och ben att skaka av otålighet
jag ropar i natten
Jag vill ut
och du svarar
Kom, kom ut och se mina fjärran riken
kom och mät mina omätbara djup
tag och ät av min föda, gör mina vågor
till din mark och låt mitt vatten
bli din livsluft och din grund
Du ger mig drömmar om magiska skepp
att stolt få stäva ut på, om att få söka
bemästra dina rymder, ge mig av till
världens ände, ja, världens fyra hörn
och där få ropa ut att jag står
i Livets sanna mitt
Åh, vad jag älskar
dina drömmars doft
Men om din kärlek är ett hav
så är du också en rytande storm
som våldsamt attackerar mina
klippor, du vill omsluta mig
i allt omfamna mig, ja, du vill
rentutav förinta mig
-
Du vrålar att du hatar allt i mig
som inte är rent, oförfalskat
vatten att du ska kasta mig
i det stora, alltigenom mäktiga
som är du, du ska bryta ner allt
motstånd tills jag bara smakar
sol och salt rakt igenom
Ja, din kärlek
skrämmer oss som
bara älskar fåfängt
Men om din kärlek är ett hav
är du ändock oftast ett lugnt
strålande solregn som bländar
med ditt fullständigt gyllene sken
invid din skönhet får vi vila, växa
och varje dag bli mer och mer
till det som är oss själva
Ja, om din kärlek är ett hav
är du en evighet som hela
tiden vidgas, bortom nästa
krök finns ännu lite mer ännu
några dyrbara skatter
Du ropar med förmaning
"Följ mig" och de visa
kastar sig i med all sin kraft
Du ropar med ett skratt
"Kom och se" och du visar
oss dina rikedomar utan slut
och utan ände, ditt stora Allt
som bara ökar ju mer vi törstigt
besinningslöst dricker oss fulla
Du ropar
med en klangbotten
av tusen änglaröster
Sannerligen är jag evig, utan slut
så kom och ta del av varje droppe
vatten som är jag så också ni blir
ett oupphörligt flöde utav
Livs Levande Vatten
onsdag 21 december 2016
måndag 5 december 2016
Shastas Dröm
Vill till eldsländerna
vill till de brinnande
lågornas rike, vill
se stormar, bergshöga
vågor, Leviatan som
kastar sig ur djupen
Vill möta alla vidunder
trotsa alla faror ge mig
ut för att vinna världen
eller trotsigt undergå
Vill se platserna som
sagorna talar om där
legenderna får liv och
hjältarna ges kött och
blod jag tål inte min
trygghet, mina stela
skymningskvällar, på
andra platser leker
man med skarpa svärd
och brinnande bågar
så ge mig min rustning
och låt mig gå
Min barndoms vik får mina
ögon att tåras men jag vill
alltid bortom bergens krön
bortom varje del av mitt inre
vill så upptäcka världen
och få finna mig själv
Se! Hur världen brinner
i fjärran, hur kan jag vara
lugn och stillsam i dess närhet
jag måste göra allt jag kan, om
inte få branden tyst under mina
fötter så själv bli en låga i dess
hjärta, sjunga dess sånger, leva
dess liv, drömma dess drömmar
i en längre evighet
Inte tyna bort i min tröttsamt lugna dag
jag vill bli en saga, en historia, en legend
jag vill ha ballader om mitt mod och
mina öden, vill ha en och flera sånger
om mina hjältedåd och fula fiender
vill ha allt det jag ännu inte äger
här finns intet, så hungrigt
ser jag framåt
Låt mig ge mig av
Låt mig kasta loss
Låt mig möta en morgondag
av brandrök och demoner
jag kan klara av det, ack
jag vill se vart mina gränser bär
Se mot öster, väster, norr och söder
kära Världen och dess mitt, vi möts
i sanning, vi möts en morgon dag
vill till de brinnande
lågornas rike, vill
se stormar, bergshöga
vågor, Leviatan som
kastar sig ur djupen
Vill möta alla vidunder
trotsa alla faror ge mig
ut för att vinna världen
eller trotsigt undergå
Vill se platserna som
sagorna talar om där
legenderna får liv och
hjältarna ges kött och
blod jag tål inte min
trygghet, mina stela
skymningskvällar, på
andra platser leker
man med skarpa svärd
och brinnande bågar
så ge mig min rustning
och låt mig gå
Min barndoms vik får mina
ögon att tåras men jag vill
alltid bortom bergens krön
bortom varje del av mitt inre
vill så upptäcka världen
och få finna mig själv
Se! Hur världen brinner
i fjärran, hur kan jag vara
lugn och stillsam i dess närhet
jag måste göra allt jag kan, om
inte få branden tyst under mina
fötter så själv bli en låga i dess
hjärta, sjunga dess sånger, leva
dess liv, drömma dess drömmar
i en längre evighet
Inte tyna bort i min tröttsamt lugna dag
jag vill bli en saga, en historia, en legend
jag vill ha ballader om mitt mod och
mina öden, vill ha en och flera sånger
om mina hjältedåd och fula fiender
vill ha allt det jag ännu inte äger
här finns intet, så hungrigt
ser jag framåt
Låt mig ge mig av
Låt mig kasta loss
Låt mig möta en morgondag
av brandrök och demoner
jag kan klara av det, ack
jag vill se vart mina gränser bär
Se mot öster, väster, norr och söder
kära Världen och dess mitt, vi möts
i sanning, vi möts en morgon dag
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)