Mormor

En blomma
på en vacker sommaräng
som aldrig dör ut eller vissnar

så har jag hört
att du vill ha din evighet
om du nu måste ha en sådan

En blomma, inte liljevit och ren
inte rosenskön och tusenfalt
doftande, utan enkel och självklar
så som du försökt leva de flesta dagar

En blomma, en bland
ganska många andra
så får det väl bli som du
säger med lite trumpen min

men mormor
du är ingen enkel blomma
du är en bukett av världens
alla rosor, orkidéer och violer

i mina ögon rymmer du så
mycket mer evighetsliv än de
största sommarängarna tillsammans

när jag ser dig ser jag kärleken
omsatt i praktik, en timid och närmast
fågelrädd sådan, en av sår och onda
nätter präglad sådan, men likväl en kärlek
livskraftig och stark i allt du tar dig för

om så bara när du kokar makaroner åt
bångstyriga barnbarn om så bara när du
kluckskrattar vid våra middagsbord om så
bara när du skrämt ropar när små barn
skrattandes kastas upp i luften

din enkla sorts kärlek är så självklar att
den nästan glöms bort att du själv ibland
kan missa att du har så mycket av den

kära mormor
du kan inte bli en enkel blomma
du rymmer alldeles för mycket
är värd så oändligt mycket mer
det är vad jag tycker
det är vad jag ser

det skulle förvåna mig storligen
om Gud kunde se något annorlunda